Nu blir det jullov!

Sista giget före jul ägde rum i den lilla byn Ask utanför Röstånga igår. Jag fick kontakt med kulturföreningen Akustik som arrangerar musikevenemang i byns gamla skola, på en enormt mysig scen i en grymt skön lokal. De hade redan inplanerat en massa band igår men klämde in en standupact i mitten, och där var förutom jag och Mats också Ludde Samuelsson, Terese Lindqvist och Emma Laurin. Det drog ut lite på det innan det var vår tur, men det var mysig stämning med bra musik och god mat så det gick ingen nöd på oss. Och när det väl var vår tur så mottogs det med jubel och det blev en riktigt bra show. Publiken var på hugget! Efteråt passade Emma på att bada i den vedeldade badtunnan (40-gradigt vatten!) under stjärnklar himmel medan vi andra beklagade att vi missat ta med badkläder...

Ett mycket värdigt avslut på säsongen inför julledigheten!

Garva och PrickPrick

För en vecka sen var det onelinertävling på Garva, och jag hade återigen ynnesten att få sitta i juryn, denna gång tillsammans med Mattias Olsson och Johannes Finnlaugsson. Det var en ganska liten publik som letat sig dit, och det var väl ingen höjdarkväll i publikreaktioner räknat, men de var tillmötesgående och hade roligt trots att de var lite blyga. Jag försökte skaka liv i dem genom att ge dem lite nerv, berätta lite om att komikerna stod och svettades och passade på att fråga vilka som skulle våga kliva upp på scenen. En kille applåderade -han har kört på Garva en gång. En annan kille applåderade också och av någon anledning drog jag upp honom på scenen. Han körde en rolig historia och fick lite sympatier, och framförallt fick publiken lite mer känsla för prestationen att ställa sig där. En lång rad komiker ställde sen upp med sina bästa oneliners, och vinnaren blev Nils Lind, andrapristagaren Henrik Mattisson och tredjepristagaren Terese Lindqvist. Publikens pris gick till dansken Niels Forsberg.

I torsdags körde jag på PrickPrick, det var första gången jag var på Mejeriet i PrickPricks regi, men jag hann ju med några varv på salig insomnade klubben LUCK på nämnda ställe också. Jag hade skrivit lite nytt om Apple och en felsägning gav dessutom ett extra skämt... Jag fick med mig publiken fullt ut, vi dansade tillsammans i takt och jag hittade perfekt flow och tajming i materielet. Jag fick bra betalt på alla mina grejer, vilket kändes extra kul eftersom kvällen som sådan faktiskt hade varit rätt trög innan det var min tur att gå upp på scen. När det flyter på lite extra bra känner man sig som en gitarrsträng som vibrerar i samma frekvens som publiken och det blir en enda enhet av alltihop, en ljuvlig ton! Det blev en jättebra kväll allt som allt, och lite extra lyste Anders "Ankan" Johansson och Fritte Fritzson.

Uppsamlingsheat nr 4

Verkar som det här med att blogga en gång i månaden blivit min grej denna höst... Jag har väl som vanligt varit rätt trött och less, höstmörkret brukar sänka sig över min själ så här års, det är en gammal och kär tradition... Nu när december kommit känns ju livet lite bättre, med alla ljus och så julen som nalkas förstås. Och alla julklappar som ska köpas och all julstress och...ja ja, det känns lite bättre i alla fall :-)

Sen sist har jag gjort en rad gig, och några tänkte jag berätta om. I mitten av november gjorde jag årets sjukaste gig. Jag fick i uppgift att underhålla ett sällskap som skulle åka buss till Köpenhamn. Och det var en överraskning, så folk skulle inte veta om det. Jag tänkte efter några gånger extra innan jag tackade ja, frågade även Mats Andersson om han ville hänga på, och han tackade ja med lika stor tvekan. Men som de humorhoror vi är så tutade vi och körde så att säga. Vi låtsades att vi hade ett gig i Köpenhamn och tänkte lifta dit och "råkade" hamna på deras buss. Jag fick reda på efteråt att de allra flesta svalde det med hull och hår, så upplägget var ändå trovärdigt. Och så snackade vi med dem, skämtade om deras firma och levererade 40 minuter grymt bra standup trots att förutsättningarna i teorin var åt helsicke. Men det var framförallt två faktorer som blev till vår fördel: Buss, ja, men inte en vanlig utan en stor "minibuss" med plats för endast 24 personer gjorde "scenen" till en intim och bra miljö. Bra mick: En bussmick som var en rolls royce-version i avdelningen "inbyggda bussmickar" som gjorde jobbet betydligt enklare.
Mats skriver om giget här.

Sen har jag hunnit med ett bra gig på SNACK i Hässleholm, himla skönt ställe. Lite, lite, lite av äran för klubbens existens känner jag att jag kan ta till mig eftersom jag drev HÄCK på Statt i flera år och flera av de som driver SNACK började där. Jätteskoj att arbetet i trakten går vidare, det är så det ska vara!! Bland annat Tobias Persson var och rockade röven av Hässleholm denna kväll.

En kväll på Erikslund har vi också hunnit med, tillsammans med Marika Carlsson. Riktigt bra som vanligt på det där stället även om det var lite färre än vanligt denna kväll. Men vad gjorde det, när Marika körde lät det som de var dubbelt så många så mycket som de skrattade...

I förra veckan var jag på Ystad Teater med LICK tillsammans med Niklas Folkegård, Zeid Andersson, Jesper Odelberg, Anna-Lena Brundin, Jesper Mattson och Niclas Christoffer. Alla var jättebra, schysst show rakt igenom, även om jag själv uppskattade Niclas Christoffers närvaro extra mycket eftersom jag inte träffat honom på väldigt länge. Det var kul att se honom uppträda, takterna sitter i!!

I torsdags var jag på mini-High Chaparallet "JA Ranch" djupt inne i de småländska skogarna utanför Markaryd. Där dukades det upp till julbord med cowboyhattar och andra Western-attiraljer, och under ledning av Göran Ebenhart körde vi en skön kväll med skön publik. Göran eldade på publiken ordentligt, och sen var det bara att gå upp och köra. Och det gjorde Staffan Nordqvist, Pierre Mathisson, Jesper Mattsson, Mats Andersson och undertecknad. Alla inblandade gjorde bra ifrån sig, men ska jag nämna någon får det bli Mats som hade en underbar dynamik med publiken och fick till det där lilla extra utöver! Själv gjorde jag ett stabilt gig, men jag saknade dynamiken, det var jag ledsen över. Ibland när det är uppdukat så höjer man sina förväntningar och det gjorde jag. Och så kom jag inte riktigt i fas utan fick leva enbart på materielet. Visst, det funkar det också, men det blir så mycket roligare när scennärvaron tar över taktpinnen mer än manuset...

Igår fick jag dock revansch med scennärvaron i överflöd! Och var skedde det? Jo, på ett firmagig där det var långt ifrån uppdukat utan man fick jobba sig fram... Klockrent gig med bra publiksnack och anknytningar som man kunde återkomma till på ett bra sätt i publiken. Så skönt! Nu tar jag helg, så blir det några avsnitt med "Lost" framför tv:n ikväll.