Tankeverksamhet

Just nu så är det mycket som rör sig i huvudet på mig, inte minst efter kursen med Babben. I grunden så är jag ju en stabil ståuppare med bra rutin i ryggen, det var en av kriterierna för att överhuvudtaget få gå kursen. Men sen finns det naturligtvis en hel del finlir kvar att göra! Jag ska försöka att arbeta med de bitar som jag behöver fokusera på, hitta mig själv och även göra röstövningar. Jag har ordnat en remiss till en logoped bland annat. Hela processen med alla bitar kommer vara utmanande men jag tror att det kan betyda mycket i slutändan. Min ambition är att jag ska ta små steg i rätt riktning och lägga upp en handlingsplan så får vi se hur lång tid det tar. Bildligt talat så känns det som jag har fått nycklar till nya rum, och till andra rum har jag fått reda på var nycklarna är och ska hitta dem. Babben är en riktig låssmed!

Mässingshornet sätter igång den 20 september, sen kör vi varannan vecka ett par gånger till. Funkar det bra kör vi hela hösten.

Sen har jag ett ställe på gång i Blentarp, en testkväll 6 oktober till att börja med så får vi se var det leder.

Och så arrangerar jag två kvällar på Hotell Erikslund i Ängelholm i höst, 13 oktober och 18 november.

Nu närmast väntar Stockholm Comedy Festival, jag kör på Mosebacke den 3/9 kl 19.00 tillsammans med Göran Ebenhart, Thess Persson och Mats Andersson.

Fullt ös! :-)

Snart hemma

Imorgon åker jag hem till Skåne igen. Sen ska jag tillbaka 3 september igen när Stockholm Comedy Festival går av stapeln, så jag är en flitig stockholmsbesökare just nu...

Sista kursdagen med Babben är imorgon, det har varit en kanonkurs rätt igenom. Ingen dans på rosor, men det räknade jag inte med heller. Ska verkligen jobba på att försöka omsätta mina kunskaper i praktiken framöver. Det kommer ta tid och jag har en känsla av att jag kommer behöva tålamod.

Vad mer då? Mässingshornet vill fortsätta köra standup i höst, typ varannan vecka. Jättekul! Det ser jag fram emot.

Tillfällig nollåtta

Jaha, så har man blivit stockholmsbo för en knapp vecka, jag kom i söndags och åker hem i slutet av veckan. Huvudanledningen till denna vistelse heter Babben Larsson. Hon leder en standupkurs, och det är en enormt bra kurs! Vi är inte många kursdeltagare, så vi hinner med rätt mycket också. Alla andra standupkurser jag gått koncentrerar sig på själva materialproduktionen. Det är en viktig del, men definitivt inte allt. En minst lika viktig del är ju leveransen och förhållningssättet på scenen. Babben koncentrerar sig helt på den biten och har gett alla kursdeltagare skräddarsydda råd utifrån vår situation på scenen, i det närmaste ren regi.

Själv har jag bland annat fått reda på att jag måste ta tag i lite röstvård, eftersom jag har en tendens att bli lite skrikig på scen. Det har jag visserligen fått höra tidigare ibland, men nu har jag fått lite tydligare verktyg och möjliga lösningar till problemet. Men detta är bara en av många aha-upplevelser under kursveckan -och då är det ändå två kursdagar kvar!

I söndags var jag på Big ben, där gjorde jag min röstläxa för första gången. Det var lite läskigt, men jag lyckades sänka mitt tonläge på större delen av framträdandet. Tappade automatiskt rätt mycket tempo och det kändes som jag dessutom tappade all energi. Men det blev ett riktigt bra gig! Men med den nya approachen kändes det nästan som att debutera på nytt :-)

Sen fick jag ett gig/kombinerad intervju i Gävle ikväll. Jag skulle intervjua Göran Hägglund, och det var väldigt kul. Det var inte en politisk intervju, så jag hade valt personliga frågor, bland annat "Vattensäng eller bollhav?" (Han valde vattensäng) och "Omelett eller slalom?" (Han valde slalom efter noga övervägande). Sen var det lite mer seriösa frågor också, men helheten blev väldigt avspänd och rolig. Göran drog ner flera stora skratt och när jag frågade hur han såg på det faktum att han var utsedd till den roligaste ministern så svarade han:
"Det är ju inte knivskarp konkurrens..."

Jättekul gig, jättekul erfarenhet och minnesvärd kväll!

Nu ska jag koncentrera mig på de kvarvarande kursdagarna. Det är roligt och lärorikt, men också påfrestande. Man ställs hela tiden inför sina svagheter, och det tar på krafterna även om det är väldigt nyttigt.

Festival på Norra Brunn!!!

Den här veckan är det festivalvecka på Norra Brunn och i onsdags var jag där och uppträdde! Kvällen var vikt för mig och mina kurskamrater i den kurs jag ska påbörja på söndag. Kursledare är Babben Larsson och jag ser fram emot de dagarna, det ska bli jättespännande. Babben var också på plats på Norra Brunn och hon avslutade kvällen, som sig bör. Konferencier var Isak Jansson, och vi som uppträdde var förutom Babben då, Eric Löwentahl, Mikael Koppelman, Zeid Andersson, Karin Adelsköld, Dominik Henzel och undertecknad. Jag var spänd av förväntan inför, men också mer nervös än vanligt. Jag kände mig som en femåring med myror i brallan för jag hade inte ro att sitta stilla länge i taget... Även om jag inte såg hela kvällen eftersom jag rände fram och tillbaka hela tiden så hörde jag publikens reaktioner och de hade en härlig kväll :-)

Även om det låter konstigt så hur nervös jag än kände mig så var jag samtidigt ganska lugn. Ibland är svår nervositet förknippat med något som gränsar till panik, men den här kvällen var jag samlad men ändå jättenervös. Tidigare i min karriär så har jag ägnat en stor del av min nervositetstid före ett framträdande med att upprepa för mig själv hur fruktansvärt dålig jag är och att det förmodligen kommer gå åt fanders... Väldigt konstruktivt beteende va? Det har naturligtvis inte gynnat mig alls, om inte ens jag tror på mig, vem ska då göra det?? På senare år har jag stegvis lärt mig att öva upp min självkänsla och kan oftast slappna av lite mer inför min uppgift, jag har kunnat ”vila” i en förhoppning om att ”jag ändå kan det här hyfsat”. Sen betyder ju inte det att man inte är nervös, det är jag alltid, mer eller mindre. Men den här kvällen på Norra Brunn var det alltså mer.

Väl på scen så är de första sekunderna viktigast, speciellt när jag är extra nervös. Känner jag att publiken är med mig då kan jag slappna av vilket alltid gör mig till en bättre komiker. Men så är det förmodligen för de flesta. Jag fick i alla fall med mig publiken omgående, det var skönt. Det var visserligen länge sen jag tappade dem i starten, men man vet ju aldrig... Jag var lite extra taggad och höll ett lite för högt tempo, det gjorde att jag förlorade en del tajming, sabbade till och med ett par korta skämt. Men även om finliret kunde varit betydligt bättre så var helheten med beröm godkänt, det blev 10 minuter som jag kände mig nöjd med när jag gått av scenen. Alla blev filmade den här kvällen (Tack Mike Räsänen!), och vi kommer väl kika på detaljer i framträdandet under kursen. Jag gillar verkligen inte att se mig själv inspelat, men förhoppningsvis blir det bra lärdomar.

Nästa gig gör jag på Big Ben i Stockholm 22/8, i övrigt har jag inget inplanerat gig under kursveckan. Hittar jag nån ledig scentid så tar jag den, men sen får jag väl koncentrera mig på kursen också!

MACKalöst bra (kass ordvits, jag vet)

Åh, så underbart, en helt sagolik kväll på Ribban igår...
Ibland är det bara så magiskt, från början till slut! Publiken var med på noterna från första stund. Jag hade därmed inga som helst svårigheter att göra ett riktigt bra jobb som konferencier, jag kunde tramsa runt med publiken med full scennärvaro och när första komikern gick på så kändes det väldigt bra. Skönt med lite revansch från sist på MACK när jag var konferencier, då publiken var mer reserverad och publikkontakten var långt ifrån självklar.

Skönt också att det blev en så bra kväll, för innan vi släppte in publiken så var det hyfsat kaotiskt. Vi brukar vara i alla fall fem pers som hjälps åt att rigga ljus, fixa scenen och sätta ut alla (170) stolar. Igår var vi tre personer... Så vi slet rejält för att få allt på plats i tid för insläpp. Och vi hade nog inte hunnit helt om det inte vore för att kursarna från Fridhem som skulle uppträda hjälpte till att langa ut stolar när de kom. Tack för det! Allt ordnar sig alltid :-)

De underbara och härliga komiker på scen som gjorde denna kväll till vad den blev var:

Anna-Lena Brundin
Thomas Oredsson
Zeid Andersson
Eric Löwentahl
Natalie Söderqvist
Jonas Ljung
Ludde Samuelsson
Anneli Abrahamsson
Joakim Thörn
Sara Andersson
Niklas Folkegård
Anders Löfberg

Alla gjorde strålande framträdanden, och när Anna-Lena som tolfte komiker kom upp på scenen så toppade hon verkligen kvällen. Publiken verkade inte ha tappat det minsta av energin som fanns från början, de var där för att ha roligt, och roligt fick de! De klappade in Anna-Lena för att de inte kunde få nog.

En lång kväll med lite stök och bök innan, men får man ha så här roligt så är det värt det!!

Semestern lider mot sitt slut...

Har haft gudomliga dagar mitt ute i skogen i vår underbara stuga. Det måste vara den bästa investering jag någonsin gjort, alla kategorier. Det är skönt att få stänga av vardagens trams till förmån för fågelkvitter och trädens sus...

Ikväll ska jag vara konferencier på MACK. Det var ett tag sen jag uppträdde så jag känner mig lite ringrostig. Sist jag var konferencier ute på Ribban var jag inte nöjd, så jag hoppas på att kunna göra ett bättre jobb ikväll. Komiker för kvällen är Anna-Lena Brundin, Thomas Oredsson och ett gäng kursare från Fridhems folkhögskola. Ska bli kul att se vad de hittar på :-)

Nästa vecka ska jag till Norra Brunn i Stockholm och uppträda, och några dagar senare påbörjar jag en femdagars standupkurs under ledning av Babben Larsson, också det i Stockholm. Det ska bli spännande, jag ser verkligen fram emot det!