Festival på Norra Brunn!!!

Den här veckan är det festivalvecka på Norra Brunn och i onsdags var jag där och uppträdde! Kvällen var vikt för mig och mina kurskamrater i den kurs jag ska påbörja på söndag. Kursledare är Babben Larsson och jag ser fram emot de dagarna, det ska bli jättespännande. Babben var också på plats på Norra Brunn och hon avslutade kvällen, som sig bör. Konferencier var Isak Jansson, och vi som uppträdde var förutom Babben då, Eric Löwentahl, Mikael Koppelman, Zeid Andersson, Karin Adelsköld, Dominik Henzel och undertecknad. Jag var spänd av förväntan inför, men också mer nervös än vanligt. Jag kände mig som en femåring med myror i brallan för jag hade inte ro att sitta stilla länge i taget... Även om jag inte såg hela kvällen eftersom jag rände fram och tillbaka hela tiden så hörde jag publikens reaktioner och de hade en härlig kväll :-)

Även om det låter konstigt så hur nervös jag än kände mig så var jag samtidigt ganska lugn. Ibland är svår nervositet förknippat med något som gränsar till panik, men den här kvällen var jag samlad men ändå jättenervös. Tidigare i min karriär så har jag ägnat en stor del av min nervositetstid före ett framträdande med att upprepa för mig själv hur fruktansvärt dålig jag är och att det förmodligen kommer gå åt fanders... Väldigt konstruktivt beteende va? Det har naturligtvis inte gynnat mig alls, om inte ens jag tror på mig, vem ska då göra det?? På senare år har jag stegvis lärt mig att öva upp min självkänsla och kan oftast slappna av lite mer inför min uppgift, jag har kunnat ”vila” i en förhoppning om att ”jag ändå kan det här hyfsat”. Sen betyder ju inte det att man inte är nervös, det är jag alltid, mer eller mindre. Men den här kvällen på Norra Brunn var det alltså mer.

Väl på scen så är de första sekunderna viktigast, speciellt när jag är extra nervös. Känner jag att publiken är med mig då kan jag slappna av vilket alltid gör mig till en bättre komiker. Men så är det förmodligen för de flesta. Jag fick i alla fall med mig publiken omgående, det var skönt. Det var visserligen länge sen jag tappade dem i starten, men man vet ju aldrig... Jag var lite extra taggad och höll ett lite för högt tempo, det gjorde att jag förlorade en del tajming, sabbade till och med ett par korta skämt. Men även om finliret kunde varit betydligt bättre så var helheten med beröm godkänt, det blev 10 minuter som jag kände mig nöjd med när jag gått av scenen. Alla blev filmade den här kvällen (Tack Mike Räsänen!), och vi kommer väl kika på detaljer i framträdandet under kursen. Jag gillar verkligen inte att se mig själv inspelat, men förhoppningsvis blir det bra lärdomar.

Nästa gig gör jag på Big Ben i Stockholm 22/8, i övrigt har jag inget inplanerat gig under kursveckan. Hittar jag nån ledig scentid så tar jag den, men sen får jag väl koncentrera mig på kursen också!