Nu har jag gått och blivit sjuk. Förmodligen svininfluensan. Allt är ju det nuförtiden... Vi får se om jag överlever.
Annars? Jag har i ärlighetens namn varit lite trött på senare tid, ganska sliten. Standupen bär mig emot just nu, men så har det väl alltid varit i perioder så det är inget ovanligt. Signifikativt för mig under den tiden är också att jag fokuserar på mina svagheter och kommer in i djupa tankebanor om min brist på människovärde.
Naturligtvis är verkligheten lite annorlunda beskaffad jämfört med mina tankar. Men jobbigt kan det vara ändå. När jag är och gigar så funkar det ändå bra, både publiken och jag har kul även om det ofta bär emot att åka iväg när inspirationen och kraften är ljusår bort.
Jag lever i en massa måsten just nu, måste skriva nytt, måste prestera mera, måste utveckla mig, måste måste måste. Inte ens humorbloggen känns så kul att uppdatera just nu. Vad hände med den där första kärleken till standup då allt bara var spännande och på skoj? Jo, det blev allvar. Jag tror att hemligheten är att hitta tillbaka till lite av den där "skitsamma"-känslan, när allt faktiskt inte var på liv och död. I och för sig lättare sagt än gjort om man grävt ner sig för djupt. Men men, jag har varit här förr, och jag är envis.
Så upp ska jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag använder mik skydd så slipper jag mik testa mig
Håll ut och bli frisk
Ja varför är man så ofattbart hård mot sig själv? Hade man haft lika höga krav på andra så hade man inte haft några vänner kvar. Men jag förstår vad du menar och JAG tycker att du är bra, även om det var ett tag sedan jag hörde dig sist.
Kram
Hej,
Det stämmer nog att du är för hård mot dig själv. Synd att du inte kan känna att du är bra nog och att det räcker. När jag tvivlar på mig själv (vilket händer ofta) så brukar det hjälpa att tänka på att man inte måste vara bäst för att vara bra. Jag tycker att du är mycket bra och att det enda som hindrar dig är du själv! Du tar dig snart upp ur denna svackan och kommer ut starkare. Kram
Tack för uppmuntrande kommentarer! Det går ju alltid framåt, även om man ibland står stilla eller rentav vänder sig åt fel håll. På det stora hela taget så går det framåt, det får man påminna sig.
Skicka en kommentar